Är Sverige ”godhetsknarkar-landet” nummer ett i världen? Åtminstone finns det i folksjälen att vi är det. Men är vi det verkligen? Är vi för naiva? Eller har vi fastnat i en saga om oss i stället för att befinna oss lite mer i en ”dokumentär”? När började vi slösa?
Eget ansvar är en av mina socialliberala grundpelare. Har vi under de sista 50 åren eller mer använt våra resurser och friheter till att bara ge utan att ställa krav? Hur kan det ha blivit så snett i Sverige?
Spelplanen flyttades efter mitten av 1950-talet från att vara möjligheternas land med stark utveckling och stor frihet. Då fanns fortfarande många som höll i egenskapen att vilja stå på egna ben. Investera när man sparat till sig en marginal. Stolthet och respekt kom med självständighet, möjlighet och eget ansvar. Livet behövde inte vara lätt eftersom övertygelsen var att man måste kämpa för att förbättra sina möjligheter.
Hur kan jag ha upplevelse av detta, född 1967 undrar ni kanske? Jo, jag blev till stor del uppfostrad och upplevde åsikter och värderingar av mina mor- och farföräldrar alla födda 1910. Mina värderingar kommer till stor del från Elsa, Birger, Lilly och Birger. De lärde mig att kämpa för andra och för mig själv. Men också att inte förvänta mig att få något gratis. Med detta kom tacksamhet när man fick något och fortsatt lust att prestera mer för att stå på egna ben och få del av mer.
Politik har alltid funnits i mitt liv eftersom jag växte upp i en politiskt aktiv familj. Valrörelsen var alltid rolig. Mitt uppdrag var att varje dag efter skolan gå upp till valstugorna i Haga centrum med mormors packade kaffekorg. Folkrörelse och delaktighet är också viktigt för värderingar och möjligheter. Det var en viktig och kul uppgift för mig.
Jag lärde mig säga tack och att kunskap var viktigt. Jag fick inte använda min nya cykel förrän morfar gått igenom alla trafikregler med mig. Mormor diskade ur alla plastpåsar och återvände dem och morfar vek alla mjölkkartonger. Vi sparade fast vi hade råd att köpa nytt. Jag lärde mig respektera värdet av det man redan har innan man jagar vidare. Farfar var en byggare och hantverkare som ville bevara gammalt för att kunna montera upp det på nya ställen. Farmor var nästan lika stark som farfar eftersom hon fick hjälpa till med att hissa upp bjälkar när nya hus skulle byggas. Jag fick skäll när jag slarvade med spik men beröm när jag tog åt mig kunskap och försökte.
För mig är humanitet, frihet och utveckling kopplat till eget ansvar, respekt och högt i tak! Hårt arbete är värt mest och att också göra det för andra. Polariseringen har gett oss ett samhälle där man inte ens får prata om något utan att hamna på den goda eller onda sidan. Vitt eller svart, utan andra färger och än mindre många nyanser.
Jag är mycket oroad över vad vi gör med våra fantastiska förutsättningar, stora möjligheter och enorma friheter. Tror jag inte att människor av idag skulle kunna bygga en egen självständighet som mina mor- och farföräldrar gjorde? Jo, men jag tror att Sverige idag spårat fel ger och ofta ger fel förutsättningar. Genom att ställa för lite krav, fel krav eller i värsta fall inga krav alls.
Allmosor och bidrag är inga grundstenar till självständighet, de är livlinor. Fördomar bekämpas av kunskap. Bara öppna dörren till allt utan krav är inte humanitet. Fundera på skillnaden under julen, tillsammans kan vi bättre!
Karolina Wallström Liberalerna Örebro kommun Kommunalråd i opposition