Det är en tuff och ojämn kamp för många av alla fantastiska barn och ungdomar i Örebro kommun. Alla behövs och har sin plats i vårt samhälle. Var och en är en pusselbit som passar på rätt ställe.
Ett bra samhälle speglar och beaktar alla medborgares personligheter, möjligheter och förutsättningar. För Liberalerna haltar ett samhälle betänkligt om vi inte kan ta tillvara bredden. Olika är både vackert och bra och vi måste se bortom normer som exkluderar möjligheter att tillvarata den potential som finns. Oavsett utmaningar och förutsättningar måste varje barn och ungdom få möjligheter att utvecklas.
Skolan måste prioriteras – varje elev måste få gå i kunskapsskolan för att öka sina möjligheter och i framtiden vara med och bidra. Skolan måste vara en mångfacetterad lärmiljö med tysta rum, flexgrupper och anpassningar i klassrum. I skolan ska det råda trygghet och studiero för alla elever och lärare ska kunna fokusera på undervisning.
Tyvärr är vi inte där idag. I möten med föräldrar/vårdnadshavare hör vi om fruktlöst kämpande för sina barn, redan från förskoleåldern. Man har stridit och man har gråtit sig trötta för att barnen ska få det stöd de har rätt till. Istället möts många av en oacceptabel seghet, nonchalans samt av okunnighet om särbegåvningar och andra speciella behov. Rätten till en ihållande och långsiktig individuell undervisningsplan från förskola till gymnasiet måste uppfyllas.
Forskningen är tydlig, ju tidigare insatser, ju bättre och snabbare går utvecklingen. Vi ska också tänka på att varje dag ett barn inte mår bra och bemöts rätt, är en förlorad dag och de mår dåligt.
Barn med neuropsykiatriska funktionsvariationer, så kallade NPF-barn, kan med rätt stöd från tidig ålder utvecklas till att klara skolan riktigt bra. Men utan eller med bristfälligt stöd riskerar skolan att bli en lång pina och vissa barn tappas helt och blir hemmasittare.
Vi ser att barn hamnar mellan stolarna därför att vi politiker och tjänstemän inte kan vara tydliga med vem som har det yttersta ansvaret och att vi inte klarar av det delade ansvaret mellan alla inblandade.
Liberalerna kräver att kommunen ska leva upp till skollagen. Vi vill att varje barn med extra behov ska ha rätt undervisning efter behov och förutsättningar. Dessutom vill vi ha hängslen och livrem, nästan en ”skyddsängel”, som inte släpper taget. Någon som finns där och kan träda in vid behov både för skolan och för familjen. Vi måste säkerställa att varje barn och ungdom från förskolan via grundskolan till gymnasiet får rätt stöd genom hela skolgången. Då behövs ett centralstöd som oavsett lärar- eller skolbyten garanterar att barn och elever inte tappas bort.
Detta stämmer väl ihop med både skollagens krav och barnkonventionen som nu också är lag i Sverige. För insatta så är detta en röd tråd i den så prisade ”Skottlandsmodellen” där det offentliga inte släpper barnen utan följer dem från början till vuxenålder
I dag finns Centralt Skolstöd (CS) i Örebro. Deras arbete måste utvecklas och de måste prioritera dessa barn. Från början togs pengar från varje skola och elev som grundplåt till CS. Dessa resurser tillhör våra barn och vi måste se till att CS får ett tydligare uppdrag och agerar som en permanent länk för dessa barn genom alla nivåer och åldrar.
Liberalerna anser att vi ska skydda och stötta alla barn och unga, oavsett utmaningar och förutsättningar. Inget barn ska hållas tillbaka eller lämnas efter i Liberalernas Örebro.
Karolina Wallström (L) kommunalråd
Gunilla Werme (L) presidieledamot i programnämnd Barn och Utbildning
Mats-Olof Liljegren (L) 2.e vice ordförande i Gymnasienämnden
Johanna Sundman (L) ledamot i Grundskolenämnen
Mats Einestam (L) ledamot i Förskolenämnden
