Örebro kommun lyfter fram det civila samhället som grunden för att samhället som helhet ska fungera. Man slår fast att det civila samhället i högre grad måste mobiliseras för att klara de utmaningar som väntar.
Ju bättre förutsättningar aktörerna inom det civila samhället har för att driva sin verksamhet och sina frågor desto mer positiv inverkan har det på samhällsutvecklingen. Dessutom stärker det medborgarnas egenmakt och inflytande och därmed demokratin.
Det här insåg det borgerliga styret 2010 och införde en särskild överenskommelse mellan kommunen och civilsamhället med dess föreningar och frivilligorganisationer. Överenskommelsen är en sorts plattform för dialog utifrån ett antal ömsesidiga åtaganden som grund för dialogen. Sedan dess har överenskommelsen utvecklats genom samverkansråd och handlingsplaner. Men frågan är hur mycket som hänt i verkligheten.
Nu finns en reviderad version av överenskommelsen som kommunfullmäktige ska ta ställning till 28 januari. Och det är bra, för överenskommelsen måste få ny luft under vingarna! Tyvärr har den har inte på långt när kommit upp i sin fulla potential. Och det måste kommunen i första hand ta på sig ansvaret för. Kommunen är den ojämförligt mest resursstarka parten och bör vara den som tar initiativ till dialog.
Förvaltningscheferna har ett stort ansvar för detta, och då är det anmärkningsvärt att en undersökning påvisat att bara 50% av dem kände till överenskommelsen. Till sin hjälp har förvaltningarna kontaktpersoner i ett C-nät (internt nätverk för civilsamhällesfrågor) där tjänstemännen ska fånga upp förbättringsområden och hinder för utveckling och tipsa om det som ligger bra till för civilsamhället att engagera sig i. Men trots att det finns bra verktyg har de inte använts tillräckligt för hjälpa till och tillvarata civilsamhällets resurser.
Från Liberalerna kommer här en lista på förbättringsområden för att den reviderade överenskommelsen ska bli verkningsfull och slagkraftig:
- Örebro kommun har ett huvudansvar att med sina stora resurser inleda dialogen med det civila samhället
- Bjud in civilsamhället så tidigt som möjligt till problemformuleringssamtal för att visa att kommunen är angelägen
- Chefer i förvaltningarna måste se involveringen av civilsamhället som en del av sitt huvuduppdrag, inte som något mindre väsentligt, utanförliggande.
- Låt samverkan med civila samhället vägas in i beslutsunderlag på samma sätt som genus, barn och unga och miljö alltid vägs in
- Skapa flexiblare kontaktvägar mellan kommunala tjänstemän och företrädare för föreningslivet. Det måste vara möjligt att träffa varandra utanför kontorstid på tider då föreningsaktiva är lediga.
- Kommunen ska inte ta egna initiativ till insatser och verksamheter som civila samhället kan utföra och i långt större utsträckning än nu ställa sig frågan vilka verksamheter som lika väl kunde utföras av den civila/privata sektorn. Det kan gälla alltifrån fritidsgårdar till stadsdelsbibliotek
Börje Ström Liberalerna Örebro
2:e vice ordförande Kulturnämnden