När Matilda Ernkrans (S) den 5 mars stolt proklamerar att en folkhögskola nu har fått rätt att ge ut konstnärliga examen på högskolenivå visar ministern för högre utbildning och forskning inte bara på sin bristande kunskap om Sveriges utbildningsväsen, utan även på den maktfullkomlighet som finns i socialdemokratin.
Ägs av civilsamhället
Folkhögskolorna i Sverige har en lång tradition att bedriva utbildning under andra former än den traditionella skolan. Pedagogiken skiljer sig och är i stor utsträckning anpassad för eleverna och skolans övriga verksamhet. Det innebär att en folkhögskola inte är den andra lik, varken i hur de arbetar eller lär ut.
De flesta folkhögskolor drivs och ägs även av civilsamhället. Riksdagen sätter riktlinjer och ger uppdrag, men efter det är det upp till civilsamhällets aktörer att fritt från politiska pekpinnar driva sina folkhögskolor och studieförbundet som de själva vill.
Ingen vetenskaplig grund
Gemensamt för alla folkhögskolor är att de måste erbjuda en allmän kurs som ger deltagarna fullständiga gymnasiebetyg och rätt att söka in på högskolan. Allt utöver det är väldigt fritt. Det behöver inte ligga någon vetenskaplig grund eller beprövad erfarenhet bakom kurserna som skolan erbjuder då syftet med skolan är att bilda elever i deras intressen, inte utbilda akademiker.
Pandoras ask
Allt det här innebär att folkhögskolan är helt väsensskilt från vad en högskola eller ett universitet är. Men vad händer då när man börjar blanda ihop korten och likställa folkhögskolor i viss mån med universitet?
Man kan fundera kring hur utbildningen är utformad och ifall den kompletterar det som i dag finns på universitet, och på så sätt breddar utbudet snarare än konkurrerar. Det är svårt att svara på, men frågan bör ställas till både universiteten och folkhögskolorna på nationell nivå så att utbildningssektorn som helhet kan bilda sig en uppfattning. För här har, kanske omedvetet, högskoleministern öppnat Pandoras ask.
Ideologisk inriktning
Tillåter vi folkhögskolor att i egen regi utfärda akademiska examen på samma villkor som högskolor, tillåter vi även att akademin i längden ideologiseras och politiseras. Det här för att folkhögskolan drivs av aktörer i samhället som har en tydlig idétradition och ibland ideologisk inriktning. Ibland är det religiösa samfund som driver folkhögskolor men även politiska rörelser kan vara ägare.
Det leder oss in på frågan om varför Brunnsvik har fått den här ”äran” att utfärda akademisk examen.
Koppling till (S)
Det är nämligen så att Brunnsviks folkhögskola har starka band till arbetarrörelsen. Det är bland annat själva platsen där ABF bildades och fram till 2009 var både ABF och LO huvudmän för folkhögskolan. Är det då en slump att en socialdemokratisk minister utser just denna folkhögskola till att bli en kvasihögskola?
Det finns utan tvekan minst ett tiotal andra folkhögskolor runt om i landet som har samma, om inte högre, kvalitet på sina konstnärliga utbildningar än Brunnsvik. Skillnaden ligger i att de inte har några kopplingar till Socialdemokraterna, utan i stället står på egna ben som fria aktörer inom civilsamhället.
Värnande av kollektivet
Som vi ser det har Socialdemokraterna, i sin iver att ge fördelar till sina systerorganisationer ABF och LO, grovt missbedömt de långtgående konsekvenserna av det här beslutet. Som alltid försöker makthungriga socialdemokrater köpa och belöna sina närstående vänners fortsatta lojalitet så fort de kommer över statsmakten.
Det är synd att Socialdemokrater i modern tid fortfarande likställer begreppet maktdelning med maktutdelning. Men det är väl så socialdemokratin alltid fungerat, med ett värnande av kollektivet. Det vill säga LO-kollektivet.
Willhelm Sundman
Andre vice ordförande och högskolepolitisk talesperson, Liberala studenter