Gymnasiet går back i Örebro kommun. Bokslutet 2019 visade negativt resultat på 16,2 miljoner kronor. De styrande har under så många år tryckt ut nya budgetar som går back. Så kan det inte få fortsätta. Det skapar stress och riskerar också leda till att rektorer med bra intentioner struntar i budget med hänvisning till skollagen. Och det har ju gått bra hittills. Varje år får gymnasienämnden gå till högre ort och be om extra anslag vilket beviljas. Varje år!
Budget för gymnasieskolan ska vara rimlig och planeras utifrån kända förutsättningar. Vi tror att dagens system med elevpeng kan utmanas av nytt sätt att tänka som ger bättre förutsättningar att hålla budget. Vi vill pröva en modell vi kallar "Uppdragspeng".
Denna modell påminner om hur rektor tjänstefördelar lärare. En tjänstefördelning gör man normalt en gång per år. Då kommer rektor och lärare överens om vad lärarens uppdrag ska vara under kommande läsår. Uppdraget har ofta lite flexibilitet eftersom det vid tjänstgöringssamtalet kan vara svårt att exakt fastställa precis varje minuts arbete under kommande läsår. Det kan förändras lite vilket då ryms utan omförhandling av överenskommelsen.
På liknande sätt skulle man kunna komma överens med en rektor om hur nästa läsårs uppdrag ska se ut. Ge rektorn ett riktvärde för det antal elever organisation ska byggas för samt skicka med finansiering för det. Även här måste det finnas viss elasticitet och riktvärdet bör innehålla både ett golv och ett tak.
Uppdragspeng är framförallt en vinst för rektor som får en längre, årligt återkommande cykel av budgetförändringar istället för flera under innevarande läsår. Tjänstefördelning och lärarresurs kan planeras och framförallt hålla bättre med en långsammare vågform i resurstilldelning. Det bör skapa mer lugn i alla led då rektor kan bygga organisation utifrån kända förutsättningar. Med denna typ av finansiering är också risken mindre att rektor ser varje elev som en pengapåse. Fokus sätts på uppdraget mer än på individen.
De eventuella nackdelar som kan finnas måste utredas. Till exempel kan den ekonomiska situationen bli ohållbar om elevantalet fluktuerar alltför mycket. Men det kan mötas med att definiera tröskelnivåer där rektor antingen får äska mer medel eller betala tillbaka av det överskott som bör uppstå vid neddragning av tjänster.
Det kan också finnas andra effekter som inte är helt positiva. Vilka incitament har rektor för att till exempel ta in en elev till om det inte ger utökat ekonomiskt resultat eller ta det obekväma i att säga upp lärare på grund av arbetsbrist?
Ett annat problem av teknisk karaktär är att läsåret är brutet i förhållande till nämndens årsbudget. Här krävs nytt sätt att tänka vilket är utmanande men inte omöjligt. Det är bara bra att budget närmar sig skolornas verklighet.
De nackdelar som eventuellt kan komma är ändå mindre än fördelarna. Dock bör alla större förändringar ske med viss försiktighetsprincip varför en pilotstudie under ett par år vore bra för att utreda hur detta fungerar och vilka effekter det ger. Om det visar sig att vinsterna blir bättre än systemet vi har idag kan vi i nästa steg se vilka fler utbildningar som denna finansieringsmodell skulle passa.
Med anledning av ovan yrkar Liberalerna i gymnasienämnden att förvaltningen planerar och genomföra en pilotstudie på lämpligt program utifrån en ny finansieringsmodell, uppdragspeng, baserad på ett läsårsuppdrag under en period om minst ett läsår.
Liberalerna hoppas de styrande i nämnden har mod nog att prova vår ide om uppdragspeng. Dagens ofullständiga och icke fungerande sätt att finansiera gymnasiet behöver utmanas.
Mats-Olof Liljegren, Liberalerna
2:e vice ordförande Gymnasienämnden
