Nu är det juni och jag ägnar krönikan till att summera årets första halvår, funderar över intryck och vad som

Sverige är ett fantastiskt land, med religionsfrihet och möjlighet till egna åsikter för alla.

Vad är det egentligen de årsrika önskar och behöver? Och vad kommer dagens unga vilja ha och behöva?

Är Sverige ”godhetsknarkar-landet” nummer ett i världen? Åtminstone finns det i folksjälen att vi är det.

Denna krönika spretar lite och handlar om symbolik, ej grundande beslut och att politisk retorik förstör mer

Nu ska jag slå på oss alla, vår skuld till en felaktig kultur i skolan som inte hjälper.